Hej hej Bloggen hallå!
De senaste 24 timmarna har älsklingen och jag spenderat mer än hälften av dem väntandes på akutmottagningen på Alingsås lasarett eller i bilen på väg till eller ifrån just nämnda lasarett.
Det är ju ingen hemlighet att det är fruktansvärt tråkigt att bara sitta och vänta och för min del, då kan jag inte låta bli att lyssna på vad andra pratar om och idag så fångade mitt öra följande konversation mellan läkare och en äldre smått blåslagen man:
Doktorn: "Kan du berätta för mig vad du råkat ut för?" Den äldre mannen svarar "Ja man kan väl säga att jag råkat ut för kaklet"
Undersökningen fortsätter....
Doktorn frågar: Nu när du står upp och blundar, vill du falla åt något håll?" Den äldre mannen svarar:"Vill och vill, helst vill jag inte falla alls, men det känns inte som om jag är på väg att ramla åt något håll"
Doktorn ber mannen hålla för ena ögat och för sedan sitt finger från den sidan han håller för och in framför mannen (för att se att mannen inte fått någon neurologisk skada, gissar jag)
Doktorn: "Ser du inte mitt finger?" Den äldre mannen svarar (något vresigt):"Det är klart att jag inte gör. Jag håller ju för ögat!"
Jag kunde inte låta bli att fatta tycke för den gamla mannen. Hans svar på doktorns frågor fick mig att le för mig själv, mitt i tristessen. Hoppas att inget allvarligt hänt honom och att han tillfrisknar snart.
Tjillivippen från en tämligen seg, uttråkad och trött Caramel
De senaste 24 timmarna har älsklingen och jag spenderat mer än hälften av dem väntandes på akutmottagningen på Alingsås lasarett eller i bilen på väg till eller ifrån just nämnda lasarett.
Det är ju ingen hemlighet att det är fruktansvärt tråkigt att bara sitta och vänta och för min del, då kan jag inte låta bli att lyssna på vad andra pratar om och idag så fångade mitt öra följande konversation mellan läkare och en äldre smått blåslagen man:
Doktorn: "Kan du berätta för mig vad du råkat ut för?" Den äldre mannen svarar "Ja man kan väl säga att jag råkat ut för kaklet"
Undersökningen fortsätter....
Doktorn frågar: Nu när du står upp och blundar, vill du falla åt något håll?" Den äldre mannen svarar:"Vill och vill, helst vill jag inte falla alls, men det känns inte som om jag är på väg att ramla åt något håll"
Doktorn ber mannen hålla för ena ögat och för sedan sitt finger från den sidan han håller för och in framför mannen (för att se att mannen inte fått någon neurologisk skada, gissar jag)
Doktorn: "Ser du inte mitt finger?" Den äldre mannen svarar (något vresigt):"Det är klart att jag inte gör. Jag håller ju för ögat!"
Jag kunde inte låta bli att fatta tycke för den gamla mannen. Hans svar på doktorns frågor fick mig att le för mig själv, mitt i tristessen. Hoppas att inget allvarligt hänt honom och att han tillfrisknar snart.
Tjillivippen från en tämligen seg, uttråkad och trött Caramel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar