lördag 29 september 2012

Pott-bryderier

Det är inte helt enkelt att komma underfund med hur man ska använda en potta.


VAB, VAB, VAB....

Tja, så skulle man kunna sammanfatta de senaste veckorna.

Elias hann bara gå på förskolan i 1½ vecka innan de ringde en morgon och sa att Elias var magsjuk och jättehängig. Jag satt på en samverkanskonferens så älsklingen fick hämta honom. Efter att ha sovit en sådär 2 timmar var grabben fit for fight igen och någon magsjuka kunde vi inte märka av.  Förvisso en liten orolig mage, men så blir Elias mage varje gång han är förkyld. Det blev 1 och 3/4 dagar hemma med pappa innan helgen.

Sen gick det inte ens en vecka och så ringde de igen: Elias är magsjuk igen och jättehängig, kan ni hämta honom? Denna gången var det min tur att hämta den lilla krassliga killen. Den här gången hade de i alla fall rätt i att det luktade lite märkligt i blöjan när han bajsade.

Men jag blev riktigt irriterad på  den bristande toleransen med hans lilla oroliga mage och att de inte lyssnade på oss när vi förklarade att hans mage reagerar så på förkylningsvirus som är ÖVERALLT just nu. 

Därför bestämde jag mig för att boka en läkartid för att vara på den säkra sidan. Doktorn tittade i öron, hals, lyssnade på lungor och hjärta, kände på hans körtlar och tog blodprov. INGET visade på att Elias är sjuk eller hade någon infektion, varken virus eller bakterier. Han är frisk men trött!

What to do? 

Efter lite efterforskande med FK så fick jag reda på att man kan vara hemma för vård av barn halva dagar. Föreslog denna lösningen för förskolefröknarna som nappade på den idén så onsdag- fredag förra veckan så gick Elias bara halva dagar på förskolan och får lite skonkost där. Inget med nämnvärt mycket fibrer i. Det verkar ha gjort honom gott, han har varit glad, pigg och busig både på förskolan och hemma på eftermiddagarna! Hurra!

Så nu håller vi tummar och tår för att det kommer att funka med ordinarie schema till veckan!

Oj, då blev det ett sådant där långt inlägg igen! Men så blir det när jag slarvat med att skriva utan bara visat filmsnuttar på den underbaraste!


söndag 23 september 2012

Hjälpreda

Hos oss hjälps vi alla åt med hushållssysslorna.



lördag 15 september 2012

Dagens utflykt...

..blev till en bilfirma. Det dröjde inte allt för länge innan Elias släppte mammas hand för att undersöka på egen hand.



torsdag 13 september 2012

Jag kan jag också...

Det är viktigt att ta hand om sina fötter! Det verkar Elias ha fattat också!


söndag 9 september 2012

Bla, bla, bla....

Nu har Elias börjat prata i telefon också:


fredag 7 september 2012

Tillbaka i vardagen (lååångt inlägg)

Ja då har vi avverkat första veckan tillbaka i vad som kommer att bli vår vardag. 

I fredags var hantverkarna äntligen klara med sitt "tredagarsjobb" som tog tre veckor så nu slipper vi ha dem drällande här.

I måndags var det smått nervösa föräldrar som klev upp när klockan ringde, hur skulle detta gå?

Rycka upp Elias sjukt tidigt, få till en ny morgonrutin där allt klaffar för att åka så han är på förskolan 06.15? Självklart var lilleman ledsen när han lämnades på förskolan. Som det är brukligt så samarbetar de över avdelningsgränserna för att kunna ha generösa öppettider. Tyvärr var det till en fröken (ja det är det jag kallar dem som jobbar, då de har olika utbildningar) som han inte träffat tidigare så han tyckte det var lite läbbigt. "Hans" fröknar börjar 07 på morgnarna och hör till dem som är med tills förskolan stänger..

I mitten av veckan, ja samma dag jag gladdes så att jag fick klartecken att mer eller mindre permanenta mina arbetstider så att jag kunde flexa med älsklingens arbetstider, så berättad en av fröknarna på Elias avdelning för oss att han har det jättetufft på morgnarna med fröknarna från andra avdelningarna och undrade om vi inte hade möjlighet att skjuta på lämningen till 07 då någon av hans ordinarie fröknar är på plats. 

Jag har varit tapper under hela inskolningstiden, inte fällt en tår utan intalat mig att det är tufft under inskolningen men det blir bättre. Men när vi hade detta samtalet med Elias fröken var det som en riktig käftsmäll, jag ville bara sätta mig ner och gråta. Vår älskling har det jättetufft!

Vi gick hem och försökte fundera på lösningar men ville nog ha lite is i magen, det var ju bara tredje "riktiga" dagen, men i desperation nästa morgon försökte vi med att älsklingen gick in och lämnade Elias och vi bestämde oss för att skicka med skivan med vaggvisor som vi fick tillsammans med hans födelsegåva från mina gamla arbetskamrater.

Det var med en klump i magen vi klev in igenom grindarna på förskolan den aftonen (i går). Alla barnen var ute men vi kunde inte hitta den knallröda jackan på den lilla lilla killen som är våran. Fröknar från andra avdelningar kom fram och frågade om vi var Elias föräldrar.... och ångesten sköt i höjden hos mig i alla fall... Det var tydligen de som varit med Elias på morgonen och sa lite trevande att skivan vi hade skickat med..... den hade varit helt MAGISK! Han hade varit lugn och fin , de andra barnen och som det verkar, alla fröknarna, gillade den och ville veta hur de kunde få tag på den.

Lycka!! Vår lilla kille hade haft en rätt okej dag på förskolan! 

I dag när jag hämtade honom, så berättade de att de åter spelat hans visor på morgonen och när hans fröknar kom vid 07 så LEKTE Elias och var glad. I dag har han utforskat både avdelningen och gården!! Åhh, tänk om det vänder nu och blir bättre och bättre för honom. Hoppas, hoppas, hoppas!

Våran duktiga kille kan själv!

Nu sover Elias sött i sin säng!