Idag har det gått en vecka sedan Bettan kom hem haltande, med en tass stor nog att passa en liten eller mellanstor hund.
Efter ett dygn på Blå Stjärnan fick hon komma hem med ordinationen att hon skall försöka hållas i stillhet. Veterinären var i alla fall klok nog att inte tvinga oss att ha vår kattdam instängd inomhus då hon menade på att det skulle vara mer stressande för henne än att få strosa runt i sin naturliga omgivning kring huset.
Hur har det då gått att hålla Bettan i stillhet? En bild lär ju säga mer än tusen ord så låt mig få visa några bilder som skvallrar på hur det gått:
Tänk vad det kan var lätt att ljuga med ögonblick av en hel veckas händelser. Det har väl varit lite sisådär med att hålla Bettan i stillhet, för vår kattdam är yster och full av livslust.
Vi tror oss trots allt ha funnit det mest effektiva sättet att få vår kattdam att vara stilla, nämligen att knarka ner henne med kattmynta.
Tjillivippen från Caramel som är stolt ägare av en knarkare (?!) *fniss*
Vilken tur för mig att jag njuter även av andras katter...
SvaraRaderakram, Anja
Vad härligt att hon är bättre. Kanske ska försöka ge mina katter lite "knark" också. Den enda rabatten som dom inte rör är den med kattmynta.
SvaraRaderaHa det bra med en go´och mjuk "knarkare". :)