Hej hej Bloggen hallå!
Om exakt en månad den här tiden sitter älsklingen och jag antagligen i bilen, någonstans i Sverige. Det är nämligen på tisdagen om fyra veckor vårt semesteräventyr börjar!
Om fyra veckor är kissarna lämnade på kattpensionatet, vi har packat våra saker och ordnat med allt som behövts ordna innan avfärd. Vårt resmål är min hemby och att få spendera lite tid med mina är nära och kära där uppe. Deras familjekonstellation har förändrats sen vi sist var där för två år sen. Min älskade Dizzy finns lite längre med dem. Åldern tog ut sin rätt till slut på det lilla yrvädret. Men sedan några veckor tillbaka har mina föräldrar ett nytt litet yrväder i valpen Aya. Det ska bli skoj att lära känna den lilla krabaten.
Det börjar verkligen kännas i kroppen att den går på halvfart nu. Det är ju stort sett ett år sedan någon längre varm ledighet senast, och då byggde vi en hel del på huset. I år kommer det förhoppningsvis bli en lugn och skön semester.
Jag vet inte riktigt vart våren tog vägen. Paradoxalt nog har den varit seg men ändå gått väldigt snabbt. Tänk att nu i veckan är Mikaelas sista vecka som praktikant. Hon har gått med mig i 20 veckor. När vi träffades för första gången i januari och lade upp planeringen för vårterminen, så kändes det så oerhört långt med 20 veckor, men de har susat i väg snabbt som tusan.
Nu är det fyra veckor kvar, några projekt ska förhoppningsvis slutföras under dessa fyra veckor som det som är kvar att bygga på altanen, några plank till som skall upp på fasaden och sen målandet. Några projekt skall bara fortsättas... som mitt löpningsprojekt! Jag kan inte påstå att jag varit särskillt flitig med mitt springande förra veckan men jag var ut i gårdagens hetta.
Åhh vad hela min varelse längtar efter långledigt! Nedräkningen pågår för fullt...
Tjillivippen från en trånande Caramel
Om exakt en månad den här tiden sitter älsklingen och jag antagligen i bilen, någonstans i Sverige. Det är nämligen på tisdagen om fyra veckor vårt semesteräventyr börjar!
Om fyra veckor är kissarna lämnade på kattpensionatet, vi har packat våra saker och ordnat med allt som behövts ordna innan avfärd. Vårt resmål är min hemby och att få spendera lite tid med mina är nära och kära där uppe. Deras familjekonstellation har förändrats sen vi sist var där för två år sen. Min älskade Dizzy finns lite längre med dem. Åldern tog ut sin rätt till slut på det lilla yrvädret. Men sedan några veckor tillbaka har mina föräldrar ett nytt litet yrväder i valpen Aya. Det ska bli skoj att lära känna den lilla krabaten.
Det börjar verkligen kännas i kroppen att den går på halvfart nu. Det är ju stort sett ett år sedan någon längre varm ledighet senast, och då byggde vi en hel del på huset. I år kommer det förhoppningsvis bli en lugn och skön semester.
Jag vet inte riktigt vart våren tog vägen. Paradoxalt nog har den varit seg men ändå gått väldigt snabbt. Tänk att nu i veckan är Mikaelas sista vecka som praktikant. Hon har gått med mig i 20 veckor. När vi träffades för första gången i januari och lade upp planeringen för vårterminen, så kändes det så oerhört långt med 20 veckor, men de har susat i väg snabbt som tusan.
Nu är det fyra veckor kvar, några projekt ska förhoppningsvis slutföras under dessa fyra veckor som det som är kvar att bygga på altanen, några plank till som skall upp på fasaden och sen målandet. Några projekt skall bara fortsättas... som mitt löpningsprojekt! Jag kan inte påstå att jag varit särskillt flitig med mitt springande förra veckan men jag var ut i gårdagens hetta.
Åhh vad hela min varelse längtar efter långledigt! Nedräkningen pågår för fullt...
Tjillivippen från en trånande Caramel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar