Vardagsmattematik

Häromdagen  när vi kom hem från affären så möttes vi som vanligt av välkomstkommittén inanför dörren. I huset hade vi Tyson, Ares, Bettan och Tyson... Men vad i hela fridens? VI har inte två Tyson.

Det visade sig att vi fått besök av en katt som var VÄLDIGT lik Tyson. En supersocial kisse som inte alls hade några problem med att vi (främlingar för honom) tog i honom för att titta i öronen efter tatuering. Tack och lov så var han nyligt id-märkt och tatueringen syntes tydligt.

Efter en slagning i SKK's Ägarregister visade det sig att det var en ung kattpojke vid namnet Fabian som har sitt hem lite längre ut på vägen här. Jag ringde ägaren som var fast på jobbet och kunde inte komma och hämta honom.

Älsklingen och jag bestämde oss för att vi kunde inte med gott samvete ha honom instängd i kattburen på gården ända tills hans ägare kunde hämta honom så jag idkade lite taxiservice för honom.

Något som förbryllar oss lite är hur kunde våra kissar låta denna ungkatt komma in i huset? Det lär vi aldrig få veta, men dygnen efteråt har Tyson varit helt utslagen. Det var nog en pärs för honom.