En liten fundering kring bussföraryrket

Häromdagen hörde jag på radion ett inslag som handlade om att man inom en viss tidsperiod, tror det var fem eller tio år behöver man anställa en hiskelig massa bussförare för att man planerar att utöka kollektivtrafiken inom hela VG-regionen ( tror jag att det var i alla fall). Ett av problemen som lyftes i inslaget var att det är svårt att rekrytera bussförare då det klassas som ett lågstatusyrke.

Men hur konstigt är inte det då, egentligen? Samtliga av de bussförare jag åkt med sedan Elias kom till världen har visat att de inte förstått att vara bussförare är mer än bara sitta bakom ratten till ett stort fordon och släppa på och av människor lite då och då? Att vara bussförare är ett serviceyrke men det verkar många ha missat.

Idag när jag skulle åka från Gråbo med bussen så hade den stannat för långt från plattformen och jag kunde inte ta mig på på egen hand med vagnen så jag frågade föraren om han kunde hjälpa mig. Efter mycket suckande och rullande med ögonen så spände han loss sitt säkerhetsbälte och hjälpte mig att lyfta in vagnen. När jag tackade för hjälpen så muttrade han bara något ohörbart tillbaka.

När jag växte upp i norrländska glesbygden var bussåkandet en vardag för de flesta av oss. Jag minns  en av de väldigt rara bussförarna, tror han hette Lambert som vi ofta åkte med. Han var en alltid glad och vänlig herre som visste vad kundnöjdhet innebar. Det var aldrig snack om att inte hjälpa ens passagerare och aldrig att det muttrades när jag otaliga gånger släpade cykeln på bussen. Inte heller var det omöjligt för oss skolelever att få åka med trots att vi glömt våra färdbevis hemma. Han var stolt över att vara bussförare.

Så mitt förslag till att höja statusen på bussföraryrket är kort och gott att se till att förarna verkligen ser till att passagerarna får en trivsam resa, vara hjälpsamma mot de som behöver lite extra hjälp så att passagerarna kommer med ros i stället för ris och förarna kan vara stolta över vad de åstadkommer på sina arbetspass! Nöjda kunder och förare som är stolta över sitt jobb!

Behöver det vara svårare än så?