lördag 25 februari 2012

Vardagsmattematik

Häromdagen  när vi kom hem från affären så möttes vi som vanligt av välkomstkommittén inanför dörren. I huset hade vi Tyson, Ares, Bettan och Tyson... Men vad i hela fridens? VI har inte två Tyson.

Det visade sig att vi fått besök av en katt som var VÄLDIGT lik Tyson. En supersocial kisse som inte alls hade några problem med att vi (främlingar för honom) tog i honom för att titta i öronen efter tatuering. Tack och lov så var han nyligt id-märkt och tatueringen syntes tydligt.

Efter en slagning i SKK's Ägarregister visade det sig att det var en ung kattpojke vid namnet Fabian som har sitt hem lite längre ut på vägen här. Jag ringde ägaren som var fast på jobbet och kunde inte komma och hämta honom.

Älsklingen och jag bestämde oss för att vi kunde inte med gott samvete ha honom instängd i kattburen på gården ända tills hans ägare kunde hämta honom så jag idkade lite taxiservice för honom.

Något som förbryllar oss lite är hur kunde våra kissar låta denna ungkatt komma in i huset? Det lär vi aldrig få veta, men dygnen efteråt har Tyson varit helt utslagen. Det var nog en pärs för honom.


torsdag 23 februari 2012

Akrobatik?

Som ni har förstått vid det här laget så har vi en rätt yster kille här och hans framfart lämnar ofta hjärtat i halsgropen. Häromdagen så tog jag fram en kastrull och en visp i tron om att han skulle snällt sitta och vispa lite i kastrullen. Så fel jag hade!

Istället blev kastrullen det perfekta träningsredskapet:

Först lite uppvärmning....


 Sedan lite armhävningar..

Smila lite mot kameran och ladda....

 Upp, upp, upp.....

och till slut TADA!!!!

Det närmar sig med stormsteg att försöka resa sig upp och försöka stå utan stöd. Men unge herrn är lite väl stursk och släpper gärna händerna när han står mot något redan nu och stupar i golvet! Men men....That's life, I guess!

tisdag 21 februari 2012

Lugnt och stilla

Med ett 9 månaders litet yrväder är det oftast full rulle och mycket ljud i vårt hem. Han sover sällan länge när han sover själv, något som jag försöker införa åtminstone på förmiddagssovningen.

Det innebär att jag vet att det är ganska kort tidsutrymme jag har för "egentid" så vanan trogen så skyndade jag mig med en hårtvätt och äta lunch. Jajamän, efter en halvtimma vaknade Elias upp helt förvirrad och försöker att resa sig upp i sin spjälsäng, så jag lade ner honom i hans sovställning igen och tro det eller ej, killen somnade om. Lycka!

Men vad gör jag nu? Kan inte direkt påbörja något nytt projekt då han antagligen inte kommer att sova allt för länge till. Så märkligt, nu  när jag äntligen får en lugn stund, vet jag inte vad jag ska göra av den.... Hepp Hepp!

Nya färdigheter

Allteftersom Elias tillfrisknar sakta men säkert från sin jobbiga förkylning har nya färdigheter börjat att visa sig. Häromdagen så började han klappa händerna, vilket han gör ofta och gärna, men i går så fick vi se något nytt:



Ja nu vinkar den lilla linslusen också!

lördag 18 februari 2012

Dagens applåd

Den får både gå till och utdelas av Elias som nu lärt sig klappa händerna. Jupps det är ett pyttekort klipp men vi föräldrar är såklart stolta och ja, jag vet att jag kapar mitt i berömmet!!

fredag 17 februari 2012

Dietistbesöket

Kom på att jag glömt att berätta hur det gick hos dietisten för Elias.

Efter att fört matdagbok i fyra dagar så skulle den skickas in inför besöket hos dietisten på BUMLE (Barn- och UngdomsMottagningen i LErum)
 
Till att börja med så var det ju skittrist för Elias att sitta stilla den lilla stund mötet tog. 

Dietisten hade gjort beräkning på matdagboken och enligt hennes staplar och diagram så får Elias i sig all näring han behöver och lite till, så vi behöver inte alls känna frustration över att Elias inte får i sig den mängd Komjölksproteinfria bröstmjölksersättning som han borde per dygn.

När dietisten frågade hur det går med maten för Elias och att ge honom mjölkfri kost så sa jag att jag är lat av mig och har därför lagat all mat själv för att slippa lusläsa innehållsförteckningarna på alla barnmatsburkar. Hon log lite och sa att i vanliga fall brukar föräldrar kalla sig lata när de köper färdig mat istället för att laga den.

Bara Elias blir frisk från sin förkylning så kommer vi nog att börja med mjölkprovokationen och den kommer att ta fem veckor OM allt går på räls. Vi ska börja med 1 msk mjölk om dagen och sedan öka upp till 5 dl. MEN dietisten sa också att vi skall inte misströsta om vi märker symptom på att han reagerar på mjölken utan då ska vi minska ner mängden igen.

Dietisten sa att det är bra att ha ett mål, ett typ av stoppdatum när provokationen bör vara avklarad och det hade väl varit fint om Elias kunde äta lite tårta på sin ettårsdag i maj?

Nu håller vi tummarna för att han snart blir kvitt sin förkylning, för han är fortfarande väldigt förkyld.

Den lilla krabaten fortsätter att tänja på gränserna för vad han klarar av. Nyaste "flugan" är att stå på alla fyra, händer och fötter, och balansera. Det dröjer nog inte länge innan han börjar försöka resa sig upp utan stöd.


tisdag 14 februari 2012

Lite för tidigt och alldeles för mycket



Nog för att man kunnat läsa i tidningen att barns vikthysteri sjunker i åldrarna, men visst är det lite väl tidigt vid närmare 9 månaders ålder?? Elias ställer sig på vågen varje morgon, men det beror nog på att han gillar att siffrorna på vågen blinkar.

Läste i Aftonbladet idag att KatrinZytomierska återigen öppnat sin mun i en TV-debatt gällande den omdebatterade LCHF-dieten. Denna gången lyckades hon väcka känslostorm med det kontroversiella uttalandet om att hon skulle ge sin son Ringo LCHF-kost om han är 12 år och fet!!

Snälla nån, varför får denna människa med dessa konstiga åsikter så ruskigt mycket utrymme i svenska medier? Hon får ju luft tack vara den publicitet hon erbjuds. Ignorera människan i media så vi slipper hennes konstigheter.

måndag 13 februari 2012

Kan själv

Det är fortsatt dunderförkylt hos oss. Tänk att en liten kan innehålla så mycket snor. Det är inte helt konfliktfritt att suga näsan och droppa med koksalt för att lösa upp mera snor men det får gå det med.

Elias har trots förkylning börjat visa allt mer intresse för att äta själv och numera så funkar det utmärkt att äta frukt i bitar på egen hand.... Javisst det är lite knepigt men det går.

 Fokus....

 pilla..

 det närmar sig...

ja, där fick jag den...
 
 gäller bara att hitta av munnen också....

 äntligen lite mellis i munnen...

Så nöjd efter att ha ätit första melliset på egen hand!

tisdag 7 februari 2012

Förkylt

Nu har vi en liten här hemma som är genomförkyld, den lilla kraken. 

Han hostar, nyser och snorar. Nätterna är jätteoroliga då han verkar ha lite svårt att få luft trots näsdroppar och högläge under huvudet. Det är många uppvak och mycket gråt här hos oss just nu. Ingen i familjen har väl fått sova särskilt bra sista veckan, tror till och med katterna är tröttare och segare än vanligt. Bettan flyr ut i kylan när vi går upp mitt i natten och Elias gråter.

Vi anammar mer eller mindre principen, vaken en timma-sova en timma, då lilleman inte orkar vara det lilla energiknippe han är i normala fall, under någon längre tid.

Om det inte var nog med förkylningen, det verkar dessutom som om fler tänder är på gång på turbopojken. Kindtänder och hörntänder sväller fint i tandköttet nu.


torsdag 2 februari 2012

Att göra slut

Har ni tänkt på att vissa beslut kan man fatta på ett ögonblick medan andra måste mogna fram över tid?

Jag har nu kommit till ett vägskäl i mitt liv och detta beslut har sakta mognat fram över tid. Jag har stött och blött fördelar och nackdelar fram och tillbaka. Det som verkat vettigt i ena stunden har känts vansinnigt i nästa stund men nu känns det som det finns ingen återvändo.

Det är inte utan vemod jag nu stänger den dörr bakom mig som varit så välbekant och trygg i många år, men det är dags att öppna nya dörrar, finna nya vägar och möta nya bekantskaper som kan leda mig ut på nya okända spår. Kanske blir det bra, kanske ångrar jag mig, det återstår att se.



Därför vill jag bara säga adjö och tack för alla dessa år, kära tandläkare Mona Nilzén med medarbetare, på Tandvårdsteam Mona Nilzén i Skellefteå. Efter att i tio år bott i andra landsänden så är det dags för mig att finna en tandläkare närmare min bostadsort. Hur många jag gått hos dig, det vet jag inte, skulle tro minst det dubbla.

Du har gjort en enorm skillnad för mig och min olust/rädsla att gå till tandläkaren. Du har hjälpt mig och peppat mig att ta hand om mina tänder på ett superbra sätt. Du har också stöttat mig i mitt velande gällande min tandvård, att ta den lite närmare hem, till och med försökt att hjälpa mig hitta en ny tandläkare i mina trakter.

Men skulle familjen C någonsin få för sig att flytta sina bopelare norrut så kommer vi allihopa, var så säker!

Lite bilder

Tänkte visa några bilder från vår vecka hos mormor och morfar. Eftersom det var relativt kallt och snöade varje dag så höll vi oss inomhus.



 Testar den lånade barnsängen

 Spännande med spegel i den egna höjden

 "Får jag sova med dig Aya?"
 
 Sitter kungligt i samma barnstol som mamma haft

 Kusiner på bild

 Hundarna, särskilt Aya ( till vänster) var ständigt i närheten


 Kladdar med smör *mums*

 En glad skit! 

 Med mormor....

... och med morfar