Verklighetsförankring eller?

Hej hej Bloggen hallå!

Nog för att jag är 36 år gammal, men ibland tycker jag att jag är lite naiv. Inför återgång till arbete igen hade jag en förhoppning, eller snarare en liten fantasi och att få en mjukstart första veckan på jobbet.

Pyttsan då, första samtalet jag tar emot är en person i kris och ett snabbt akut agerande är på sin plats för att ordna med det mest akuta för denna person. I går var det nästan likadant, en mycket uppriven klient kommer in på kontoret och även denna i en akut krisreaktion, vilket åter igen föranledde en massa arbete och lite vanmakt.

När ska jag lära mig att mitt arbete aldrig blir som man tänkt sig? Allra helst efter att man varit frånvarande ett tag. Är de människor jag möter i mitt jobb så beroende av mig eller?

Isåfall vette tusan om jag inte misslyckats i mitt arbete, i mitt uppdrag från våra politiker på olika nivårer framgår det att den enskildes förmåga till självständigt liv skall stärkas och det gör man ju inte om personer blir beroende av en vare det gäller ekonomiskt eller känslomässigt.

Eller handlar det helt enkelt om att jag är en sådan bedårande person som man bara inte kan vara utan? (Skämtar!!)

Tjillivippen från en reflekterande Caramel ( som tog sig en mikropaus i stressen på jobbet)

De sista skälvande timmarna

Hej hej Bloggen hallå!

Nu är det söndag kväll, bara några timmar kvar av semestern.
Vi har haft en härlig semester även om jag hade önskat lite mera sol och värme, så man kunnat åka ut och bada någonstans.

Sedan vi kom hem från våran semesterresa har vi allt varit bra flitiga. Altanräcket är nu färdigt, vi har fixat lite småpill på fasaden och målat lite här och var. Om vädret tillåter kommer vi nog att måla under taket på altansidan nästa helg, eller kanske till och med bygga nya trappen.

Sista tiden har vi verkligen kunnat skörda av naturens gåvor i form av gula fina kantareller, blåbär och hallon. Jag har stått i hallonsnåret i några timmar och fått ihop drygt 2 liter röda fina mogna vildhallon som jag tänker försöka göra lite saft av. Ni ska inte tro att Bettan låtit mig härja i snåren på egen hand. Hon har minsann följt med mig och legat och vaktat eller något åt det hållet.

I morgon börjar vardagen igen. Det kommer att bli både skönt att komma tillbaka till de vanliga rutinerna, men ändå tråkigt att kanske behöva sitta inne hela dagarna om sol och värme kommer tillbaka. Men det är smällar man får ta. Nu kanske jag kommer att kunna springa regelbundet igen för det har det varit lite hipp som happ med.

Nu ska jag umgås med min kära make, någon timma innan det börjar bli dags att avrunda dagen.

Tjillivippen från Caramel

Tro på det man inte kan se

Hej hej Bloggen hallå!

Ibland tror jag att min kära make tycker att jag är tossig. I går var vi och vår lilla Bettan ute i skogen för att titta efter kantareller och bär igen. Det märks att folk har börjat få upp ögonen för att det är dags att plocka svamp, för vi hittade nästan bara resterna efter svampplock.

Då bad jag en stilla bön till småfolket "om ni visar oss till kantarellerna så får ni av mina blåbär". Vi strosade runt i skogen och jag hittade massor av tuvor som var blåa av stora mogna blåbär. Efter en stund så utbrister min make "Herregud vad mycket kantareller!"

Då kunde jag inte annat är småle, skänkte småfolket en tacksam tanke och lade en stor näve blåbär i en skreva vid en stor sten. Älsklingen plockade kantarellerna och jag fortsatte plocka mina blåbär. Självklart hittade maken min hög med blåbär till småfolket och undrade lite skämtsamt om jag lagt dem till honom men icke då, utan jag förklarade helt enkelt läget.

När vi går in i huset efter en stunds avkoppling på vår altan så känner vi en ljuvlig doft, en fruktig nästan parfyrmerad doft som vi inte kan härröra från något vi har inne i huset. Vad kunde det vara? Tja, man kan gissa i evighet om man så vill, men jag vet vad det var.... *ler*

Tjillivippen från Caramel som för stunden är på god fot med småfolket

Tar tillvara på naturen

Hej hej Bloggen hallå!

Idag efter att ha målat andra lagret på undertaket på vår entrésida av huset bestämde jag mig för att det var dags att hjälpa vår röda vinbärsbuske lite. Den dignar av alla mogna vinbär som den försöker bära upp. Förra året fick vi mycket bär i busken men efter lite kärlek och utrensning av de allra äldsta grenarna så har den gett oss än mer bär i år.

På bara några timmar så fick jag ihop en full 10-litershink med bär. Busken ser mycket gladare ut nu igen då grenarna orkar spreta uppåt igen. Jag fick ärva min mors saftmaja när vi var där uppe på vår semester. I dag blev det premiär att använda den till bären.

Saftmajan riggad för saftande

Förra året försökte jag göra saft på det mer traditionella sättet, nämligen genom att koka bären och sedan låta dem rinna av i silduk, med mycket kladd och gegg i köket som resultat. Åhh, så mycket smidigare det har gått med saftmajan, det enda geggandet som blir är vad som är kvar i pannan efter kokandet är klart, och det går ju raka vägen till komposten när det kallnat av!

Saft blev det, ångande och het

Nu är det bara att skumma av saften och vänta så att den kallnar för att kunna hälla upp den i rena plastflaskor och frysa in! Perfekt att sen ta fram, söta efter behag och njuta av vad naturen har att ge!

Tjillivippen från en saftnings-Caramel

Att träffa på rätt person....

Hej hej Bloggen hallå!

Säg den frid som får vara. Sedan i fredags har vi inte haft något bredband i hemmet. I går gjorde jag ett försök till felanmälan till Glocalnet. Inte nog med att det var sjukt långa kötider, de som jobbar på bredbandssidan hävdar att felet måste ligga på telefonisidan, då bredbandet går på telefonlinjen. Telefonisidan på Glocalnet hävdar att de inget kan göra då jag kan använda telefonen och ringa med. Snacka om moment 22.

Helt utan bredband har vi väl egentligen inte varit då vi har dagar kvar på vårt månadsabonnemang på det mobila bredbandet vi införskaffat inför semestertrippen.

Idag gjorde jag ett nytt försök till att ringa Glocalnet. Än en gång blir jag kopplad till de som har hand om telefonin, som såklart inte kan göra något då problemet ligger på bredbandssidan och såklart kunde han inte koppla över mig till någon som kunde hjälpa mig utan det var bara att ringa igen.

Sagt och gjort, och denna gången fick jag prata med en kille som verkligen visste vad han gjorde. Vi satt i telefon under närmare 40 minuter och knappade, omprogrammerade modemet och gud vet vad, men efter en omstart av datorn funkade äntligen bredbandet igen!! Hurra!!

Tänk så mycket enklare livet hade varit om jag/vi fått prata med denna person redan från början istället för att bli bollad mellan telefoni och bredband på Glocalnets kundtjänst.

Tjillivippen från dagens telefon-Caramel

Slush

Hej hej Bloggen hallå!

När det är sådär hiskeligt varmt någon sommardag, som det var någon vecka innan vår semester, är det helt fantastiskt svalkande att sätta sig på aftonen med en iskall slush.

Den är inte svår att göra, men kräver lite framförhållning då alkoholhaltiga drycker inte direkt fryses så snabbt.

Vad som behövs till ungefär drygt 1-1½ l bunke med lock (måste passa in i frysen bara)

2 förpackningar koncentrerad juice av valfri sort
4 dl starkt kallt te
1-2 dl socker/sötningsmedel
ca 4 dl vodka, renat eller om alkoholfritt föredras Mer

• Blanda samman i en burk och frys in. När innehållet är lite som snösörja eller lite hårdare är den färdig.
• Servera några skedar, ungefär ett halvt glas, fyll upp med sprite eller fruktsoda.

Förförande gott och svalkande en het sommarkväll!
Drick med måtta så slipper man betongkepsen dagen därpå!!

Tjillivippen från Recept-Caramel

Altanen

Hej hej Bloggen hallå!

Idag satte älsklingen och jag i de sista skruvarna i altanräcket. Vad nöjd vi är med resultatet! Vår altan har gått från att se ut så här...

Hösten 2007, när vi just börjat vara ute i huset med katterna på helgerna

... till att i dag se ut så här...

Sista skruvarna är äntligen isatta

Visst ser den inbjudande ut?

Under veckan som kommer är det nog läge för att införskaffa en snygg altanmöbel för slanten mor och far skickade med oss i födelsedagspresent. Hoppas sen bara på lite sol nu sista veckan av semestern så att vi får njuta och bara slappa på altanen.

Nästa fas blir att fixa trappan och få till med en snygg gång på gräsmattan. Nästa år blir det allt att fixa lite med rabatter kring altanen och att sätta upp något för att dölja undersidan av altanen.

Även Bettan verkar vara nöjd med altanen och dess räcken.

Tjillivippen från snickar-Caramel som är lyckligt lottad med en otroligt händig make

Sommarväder

Hej hej Bloggen hallå!

Älsklingen och jag hade sedan tidigare bestämt oss att grilla igår till middag. Fläskkarrén var marinerad och allt var förberett, men såklart så faller det något blött från himlen.

Regn! Naturligtvis måste naturen visa sina nyck, men skam den som ger sig. Har vi bestämt oss för att grilla ska det baske mig grillas också. Så ut på altanen med grillen och på med långbyxor. Turligt nog har vi en del av altanen under tak så värsta regnet slapp vi.

Här grillas det i regnet, notera det våta altangolvet i bakgrunden

Trots regn och rusk var humöret i topp och middagen smakade utsökt!

Nu är det en ny dag, gråa moln hänger över oss, men vi fortsätter att trotsa vädret och kommer att dra igång med det sista på altanräcket.

Tjillivippen från grill-Caramel

Skördetider

Hej hej Bloggen hallå!

I går afton gick älsklingen och jag ut i skogen på jakt efter sommarkantareller och blåbär. Jag kan glatt berätta att vi fann både ock...

Årets första skörd av skogens gula rikedomar

Kissarna verkar ha på känn att detta blir en varm dag, redan tidigt på dagen låg de tämligen utslagna i morgonsolen på ängen ovanför vårt hus.

Efter närmare två dygns sovande inomhus efter vistelsen på kattpensionat...

...så verkade Ares tycka att det var dags att gå ut och sova vidare i solen.

Bettan i sin tur, verkar tycka att det var dags att sola magen

I dag blir det att bygga vidare på altanen, nu ska räcket upp. Vi får väl se hur länge vi klarar oss i värmen. Kanske blir det en liten fisketur på någon brygga vid Mjörn någonstans... den som lever får väl se.


Tjillivippen från semester-Caramel

12 juli- hemresan

Hej hej Bloggen hallå!

Nu tror jag detta blir det sista inläget vi gör retroaktivt för vår semester och vi har kommit så långt att det är dags att åka hem.

På söndagmorgonen, strax efter frukost var det dags att börja bege oss hemåt. Lilla Linnea ville inte göra det lätt för oss att åka, då även hon, Oskar och min bror dök upp för att säga hejdå till oss. Som om det inte var svårt nog ändå...

Denna gången valde vi (läs jag) att inte sträckköra hem som sist, utan ett övernattningsstopp hos min moster Märta i Dalarna bokades in. Dagsetappen var ändå rätt rejäl för oss. E4 är en ganska tråkig väg att åka längsefter. Det händer inte direkt något som är spännande att se och det kändes lite som om vi redan sett alltihopa förra trippen vi gjorde.

Höga kusten-bron igen...

Det märks att det är semestertider, trots att det var söndag så gick lååångsamt, det var många husvagnar, husbilar och lastbilar i rullning som också höll nere hastigheterna. Det var väl först efter Sundsvall det lättade, då det blev tvåfilig motorväg längre sträckor än bara i stigningsfälten.

Vid halvåttatiden landade vi hos moster Märta och hennes fyrfotad kavaljer Sigge. Sigge hade natten till söndag varit i slagsmål och såg rätt bedrövlig ut med klössår i ansiktet, men var go och glad ändå.

Stackars lilla Sigge

Döm om min förvåning när min morbror Gösta ringde på kvällen. Gösta bor nämligen i Kåge, byn som vi lämnat tidigare på dagen. Han och hans fru,min ingifta moster ,var nämligen hos min andra moster i Dalarna, Astrid, och bad oss vänligt men bestämt att vi skulle komma förbi dem nästföljande morgon. Jag kan inte direkt påstå att min älskling blev jättelycklig över detta, men lät det ske ändå. Tänk att man ska behöva åka till Dalarna för att få träffa släkten hemifrån. *ler* Som min älskling har börjat att förstå så är han ingift i en släkt som kan hålla låda. Under den de närmare två timmar vi var hos moster Astrid fick varken han eller jag många sylar i vädret.

Sedan fortsatte vår resa hem. Vi hade ju lite bråttom hem, så att vi kunde åka och hämta katterna. När vi äntligen körde in på vår gårdsplan och låste upp dörren till huset möttes vi av en väldigt gullig bukett på köksbordet.

"Välkommen hem" stod det på kortet från min gulliga svärmor

Efter att ha lastat in vårt bagage i huset, styrde vi vår kosa till kattpensionatet för att hämta hem våra älsklingar. Väl hemma så har kissarna krävt en del uppmärksamhet. På kvällen i måndags så krävde Bettan ganska snart att sängöverkastet skulle tas bort så att hon kunde göra sig i ordning för natten i sängen. Ja, för första gången på många månader har vi nu igen sängkatter och kissar som högt och ljudligt berättar när de kommer in i huset var gång de varit ute.

Tjillivippen från semester-Caramel och älsklingen, hemma i lugnets vrå igen

11 juli- En tur på vattnet

Hej hej Bloggen hallå!

Här fortsätter det med ett till inlägg i efterskott från vår semestertripp i de norra delarna av landet.

Lördagen den 11 juli var vår sista dag innan hemresan påbörjades. Solen sken efter några dagars gråa och regniga moln. Jag har alltid haft en förkärlek till vatten och såklart tar jag chansen att åka ut med båten om den finnes, det gjorde det i lördags.

Älsklingen, jag, mina föräldrar och vovvarna gjorde sig redo för en liten tur. Väl hos min bror som har båtnycklarna, så ville även han och hans barn följa med. Det var minst sagt en välfylld liten båt som tuffade ut från vår båtplats i Kågeälven.

Kågefjärden ligger för vår för....

Aya tog sin första båtfärd med ro

Moa är vid det här laget veteran på att åka båt

Självklart så var solglasögonen på och humöret på topp

Ett litet strandhugg gjordes

Årets badbild, eller?

Havet tar ut sin rätt för både vovvar och brorsbarn

Tjillivippen från sjö-Caramel och älsklingen

9 juli, Hundliv hos P-O och Bibbi

Hej hej Bloggen hallå!

Ja jag vet att det inte den 9 juli idag, men sista dagarna uppe hos mina föräldrar blev väldigt intensiva och det blev liksom inte tid att sitta och blogga.

I torsdags bestämde vi oss att tillsammans med mina föräldrar att åka och hälsa på deras goda vänner P-O och Bibbi i deras ombyggda stuga i Storkågeträsk. Samma Storkågeträsk som vi firade midsommar vid förra gången vi var upp till Norrland.

Vilket hundliv det blev där uppe, inte nog med att vi hade med oss Moa och Aya, P-O och Bibbi har nämligen också två hundar, en drever som heter Tova och en minst sagt yster blandrashund som heter Kira.

Tova sitter på altanen och blickar ut över sina nejder

Kira i studsartagen, hoppar med lätthet över grinden, ivrigt påhejad av en liten Aya

Moa och Aya chillar lite på altanen efter allt bus

Summa summarum av dagen. Vilket yrväder Kira är med sina långa långa ben och överskottsenergi och Aya är ju inte sen att hänga på i buset. Ombyggnationen av stugan blev kalasfin, de bor numera permanent i den. Dumt nog kom jag mig inte för att fota lite i den.

Tjillivippen från en hundkär Caramel och älsklingen

Linslusar

Hej hej Bloggen hallå!

I måndagskväll åkte hela stora familjen, inklusive bror och brorsbarn till södra Bergsbyn för att titta på notdragningen då detta är ett fiskesätt som inte älsklingen var så bekant med.

I Skellefteälven går notfiske till så att man drar ett fiskenät nedströms mellan två båtar . Man drar därefter in nätet i en båge mot älvsstranden som man helt enkelt drar in och laxen fastnar då i fiskegarnet.

Vi kom lagom för att se resultatet av andra draget och det var ett tiotal laxar i viktklassen 6-10 kg. I det tredje draget som vi såg från start fick de fyra fina laxar till. Visst var det en man där med kamera, men inte tänkte väl jag mer på det men i onsdags när vi vaknade och slog upp Norran, den lokala tidningen, så var det ett helsides reportage från måndagen.


Inte nog med det, vi fanns ju med man på bild också! Det tog oss inte många dagar att synast i pressen här, det har väl aldrig hänt hemma i Göteborg.


Däremot tycker jag att "Norran" ska få sig en känga för onödigt trassel då vi försökte köpa hem artikeln via deras webbtidning. Det var baske mig stört omöjligt, därför blev bildkvalitén lite sisådär då jag fick helt sonika plåta tidningen och bilderna med vår digitalkamera.

Tjillivippen från Caramel linslusen och maken

En semestrig onsdag

Hej hej Bloggen hallå!

Nu håller vi på att landa både här uppe och i vår semester. Det är helt underbart att faktiskt inte ha så några tråkiga måsten. Till och med älsklingen har börjat att släppa vardagens alla måsten och gillar bara läget här och nu.

Ett litet måste har vi redan lyckats skaffa oss, nämligen promenaden med vovvarna. Moa ömsom blänger, ömsom tittar bedjande på oss med sina bruna nästintill rådjurslika ögon tills vi tar på oss bekväma skor, tar ett par påsar och kopplen och uttalar de för henne magiska orden "ska vi gå på promenad?"

Vadan detta, verkar Aya tänka, vad är det jag nosar på?

Säkrast att göra som Moa gör, bäst att sprina ifatt henne

Det är ju inga större problem att ta med de fyrfota vännerna på promenad, vi (eller rättare sagt mina föräldrar) bor bara ett stenkast,eller kanske två från den lantliga delen av Kåge.

Härifrån kom vi gående...

...hitåt var vi på väg

Lite nostagiskt att se gammeldags lador istället för de vita inplastade rullarna som är så vanliga nuförtiden

Efter långpromenaden är det nog bäst att vila lite tycker vovvarna

Älsklingen har tidigt varnats för att han gift in sig i en spelgalen familj så kvällarna spenderar vi kring köksbordet spelandes sällskapsspel.

Hur ska jag göra för att inte förlora verkar pappa sitta och fundera över

Tjillivippen från semester-Caramellen

Plåster på såren

Hej hej Bloggen hallå!

Den 23 juni skällde jag lite på Telia i min blogg, som förstört min morsdagsöverraskning genom bekräftelsebrev till min mor på kontantkortet jag köpt till henne. Några dagar senare så fick jag en bloggkommentar från en Susanne som uppgav sig arbeta på Telia som ville be om ursäkt för den förstörda presenten samt kompensera med en extra samtalscheck bara jag mailade henne, och det gjorde jag såklart.

Hör och häpna, min mor har nu fått 250 kr extra att ringa för på sitt kontantkort, inte illa va? Det lär nog ta ett bra tag innan mamma ringer upp den pott hon nu har på sin telefon på närmare 500 kr.

Efter lite mobiltelefonskola med min kära mor så är hon nog redo för att ta sin telefon i bruk. Hon har fått skicka lite sms och sådant smått och gott som är bra att kunna med en mobil. Sen så håller jag det inte allt för farligt att hon inte är fullärd mobiltelefonist, hon har både min far, bror och mina brorsbarn som är vana mobilanvändare som kan guida henne.

Tjillivippen från en smått morgonpömsig Caramel

Tredje etappen Sillre-Kåge ca 44 mil

Hej hej bloggen hallå!

I torsdags afton kom vi änligen "hem". Ja nu är vi hemma hos mina föräldrar och kopplar av. På morgonen lämnade vi vår mysiga lilla stuga i Sillre för att åka någon mil till den thailändska paviljongen i Utanede i Jämtland.

Måste erkänna att det var lite surrealistiskt att se en prålig thailändsk byggnad mitt i den jämtländska landsbygden. Men så var det. Mitt i en liten skogsdunge reste sig ett gyllene torn från en vit och glittrande byggnad, som var så malplacerad.

Att vandra omkring i den lilla parken med dammar och de slingriga grusade gångarna mot paviljongen var så rogivande. Att de utformat hela platsen enligt Feng Shui märktes verkligen med den stillhet som hela platsen utstrålade.

Hela platsen gav en otroligt stillsam och harmonisk känsla, grusgångarna var inte raka utan slingrade sig fram med effekten av att energierna mot paviljongen stannade av och skapade ro.

Enligt thailändsk tro och tradition så bygger man ett litet andehus till andarna som bor på området där man väljer att uppföra en byggnad. På så sätt försöker man försäkrar sig om att de andar som bott på området inte blir onda och förbannar byggnaden/skapar dåliga energier. Det är inte helt ovanligt att dessa andehus är små kopior på de byggnader som de fört upp. Något som var viktigt gällande dessa andehus var att de får aldrig komma i skuggan av den uppförda byggnaden, vilket gör att placeringen av andehuset sker med stor omsorg.

Hade jag inte vetat bättre så hade jag trott att det är ett exotiskt tempel vi hittat, men den enda "budda" som fanns på området var undertecknad som poserade lite framför en av ingångarna. Paviljongen är nämligen uppförd till minne av Kung Chulalongkorn av Siam som i slutet av 1800-talet varit på besök i Jämtland.

Resten av vår resa hem till Kåge förflöt tämligen stilla annars, förutom lite väl stilla för min smak när vi lämnade Umeå. Då tyckte jag att vi var nästan hemma och att köra 88 på 90-väg var på tok för långsamt. Fick bita mig i tungan många, många gånger för att inte gräla på min kära make för att han höll hastighetsbegränsningarna.

Till slut så kom vi hem till mina föräldrars hus och välkomstkommitén kom stormande... både skällande och glatt gnyende. Aya är valpen som skällde på oss då hon inte kände igen oss, men när Moa gnydde glatt över att få träffa oss igen, då gjorde Aya ett lappkast och välkomnade oss som om vi alltid levt nära henne.

Tjillivippen från Caramel och älsklingen som nu är i min kära mors omsorg

Andra etappen, Vinäs-Sillre (Indalsälvens dalgång) 35 mil

Hej hej Bloggen hallå!

Det var väl lite si och sådär med sömnen i natt, det var oerhört varmt. Älsklingen lider väldigt mycket mer av värme än mig, hade en väldigt besvärlig natt, men fick väl sova lite kortare stunder i alla fall.

När klockan ringde vid 8-tiden på morgonen, var hela huset tyst, vi var nog de enda som var vakna. Vi tassade lite försiktigt ut i köket och kokade upp lite vatten för vårt morgonkaffe och sedvanliga Yatzy. Det är våran morgonrutin. Så sakteliga började huset att vakna och vi åt frukost tillsammans med ett par från Kungälv som var på resande fot med sin lilla vovve. Det är intressant hur främlingar försöker hitta något att prata om över frukosten. Vi pratade om attn använda GPS och resetips och hur dalarna inte är särskilt turistvänligt på sommaren för paret hade haft stora svårigheter att hitta någonstans att äta lunch under gårdagen.

Efter att ha packa in oss i bilen styrde vi färden mot Orsa och Grönklitt, Orsa Vildmarkscenter. Där strövade vi runt i några timmar och tittade på många av de vilda djuren

Canis lupus, mer känd som varg för oss vanliga.

Ursus arctos, brunbjörn

Kamtjackabjörn

Isbjörn

Sibirisk tiger

Åhh, det är allt bra mäktigt att se dessa vilda och vackra djur livs levande framför näsan på en, även om det är två säkerhetsstängsel och starka strömstängsel emellan. Det var riktigt, riktigt varmt att gå runt i denna jättepark men ändå en skön start på dagen med en promenad då man suttit stilla större delen av gårdagen. Det fanns även lite mer svårflirtade djur som lodjur, rödräv och järv.

Enligt vår karta så fanns det inte några direkt stora orter mellan Orsa och Sillre. Vi har åkt genom hälsinglands obygd idag kan vi lugnt konstatera. Om gårdagens resa gick smärtfritt och oerhört snabbt så har dagens resa varit besvärlig.

Ett tag undrade jag om vår GPS fått solsting, för den har inte lett oss på de vägar vi stakat ut hemma via internet.

Vi har åkt små grusvägar, eller sönderkörda asfalterade vägar mitt ute i obygden. Vi har nog åkt 20 mil kortare idag men det har tagit längre tid.

Det fanns inte på min världskarta, som kartläsare att jag släppte vår vägatlas, utifall GPS-en inte stämmer.

Tänkas att Sverige är så ihopknycklat på mitten, ja det är rätt backigt där vi kört idag, först har det gått uppåt, uppåt uppåt för att sen gå nedåt, nedåt, nedåt. Det lurigaste av allt är att när man kör uppåt märks inte nämnvärt, annat än att motorn på bilen får jobba som tusan.

Den största ort vi passerat sen vi lämnade Orsa efter lunch är Ånge och det är inte direkt något jättemetropol, även om Takida kommer därifrån. Nu sitter vi i vår stuga i Sillre, längs med Indalsälvens dalgång och förundrar oss över den fantastiska utsikten över Indalsälven och alla berg och all skog så långt ögat kan nå.

Den lilla bron över den stilla Indalsälven

Utsikten från den lilla bron

Vy från altanen på vår stuga, där vi sitter och njuter av den stora tystnaden, mellan bilarna som passerar på stora vägen nedanför

Tjillivippen från en välskakad sommar-Caramel och älsklingen